Hur mår vi egentligen?

Hur mår vi egentligen?

18 november, 2019 0 av Mickan74

Det har varit tyst från mig en längre period nu och det har sina randiga och rutiga förklaringar. Den här hösten har varit stökig på många sätt, både privat och i jobbet. Har inte haft energi att göra något alls än att försöka hålla näsan ovanför vattenytan. Förhoppningsvis kommer det en lugnare period nu, men vem vet? Jag försöker ta en dag i taget och inte stressa upp mig över det som ligger utanför min kontroll, men det är inte lätt alla gånger.

Idag när jag kom in från promenaden med Esther the Bassett så slog det mig en sak när jag slentrianmässigt satte mig med en kopp kaffe och loggade in på Facebook, hur kan det vara så att den psykiska ohälsan ökar hela tiden men vi är aldrig så lyckliga och perfekta som i sociala medier? Alla dessa uppdateringar med lyckliga familjen, den perfekta semestern och det vackra hemmet eller det perfekta jobbet? Drog en högst ovetenskaplig parallell att ju sämre vi mår inombords, desto mer lyckliga vill vi verka vara utåt, ju fler likes vi får på våra ”lyckliga” bilder desto större blir hålet i oss. Vi suger i oss bekräftelsen och skapar ett beroende som bara blir starkare och starkare. För vad eller vem är vi utan den perfekta ytan? Ibland tänker jag att vi är som en skock får som bara följer varandra planlöst, ingen vågar sticka ut av rädsla för att uppfattas som typ konstig. Vi är lite som Nordkorea för att vara krass, om ni förstår liknelsen. Nu är ju vi i Sverige inte unika i det här utan det är som farsot, vi låter sociala medier styra våra liv i alldeles för stor utsträckning. Jag är varken sämre eller bättre än någon annan, jag dras oxå in i cirkusen och kan låta mig absorberas av allt och alla, attraheras av de lyckliga bilderna och börja ifrågasätta det jag själv har. Men när jag skrapar på ytan så även om det är stökigt här hemma och dammtussarna flyger i luften och katten och hunden drar in en massa skit, eller att kidsen konsekvent glömmer bort att skölja handfaten efter de har borstat tänderna eller liknande så älskar jag den här familjen. Eller när min älskade sambo lägger smutstvätten bredvid tvättkorgen istället för i den, så har jag hellre skit i hörnorna än ett rent helvete. Mitt topplock går mycket mer sällan idag än för några år sen, då smällde jag av i tid och otid. Jag väljer mina strider idag istället för att kriga mot allt och alla. Så mycket energi som gått till spillo som jag hade kunnat lägga på annat som ger mig något.

Idag är min största fundering om jag ska dra på mig jeansen eller fortsätta strutta omkring i mina träningstajts som är så otroligt sköna, och jag misstänker att tajtsen vinner! Ska bara sitta framför datorn och jobba idag så gör jag det så bekvämt för mig som möjligt. Kanske kommer jag fortsätta scrolla flödena på FB och Insta och titta på filmsnuttar om katter och hundar, vem vet?

Ha en superfin dag i det här gråa novembervädret

Kram

Michaela