Barn är en gåva?

Nu är det måndag och lugnet börjar infinna sig nu när våra fyra barn har lämnat skeppet för att spendera veckan hos sin pappa och mamma. Låter mer allvarligt än vad det är men så är det för barn med skilda föräldrar, varann vecka är det som gäller, iallafall i hos oss.
Och handen på hjärtat, just idag är jag i behov av lugn då förra veckan var rätt tuff och körig. Det finns både fördelar och nackdelar med att ha delad vårdnad, men oftast längtar jag mig blå efter mina helt galna tonåringar och blir överlycklig när de kliver över tröskeln och ropar ”Mamma, vi är här nu”!
Men det finns även tillfällen när jag ställer mig frågan ”var det verkligen en genomtänkt idé att skaffa barn”? Gissar att den frågan ställer sig de flesta föräldrar när man bara är sjukt trött och helst bara vill gå och lägga sig och dra täcket över huvudet och sova ett par hundra år…
En kompis till mig sa till mig när vi pratade om det här med barn att det där ”finstilta” var det inte någon som upplyste honom om, och jag höll på och skratta ihjäl mig. För vem vill bli upplyst om innan man skaffar barn om slitningarna mellan föräldrarna som uppstår pga nätter utan sömn, när samtalsämnena krymper till att bara handla om barn, kläder som aldrig är utan kladd, leksaker överallt och en Polar-kaka som är nedtryckt i DVD´n.
Småbarnsåren är fyllda med massor av glädje och det är helt underbart att se sina barn växa, men det finns en baksida på allt. Baksidan är att man helt enkelt växer ifrån varandra och kärleken tar slut och barnen blir varannan veckas-barn antingen med en förälder som inte träffas någon ny eller med en förälder som träffat ett annat s.k startpaket (startpaket=person som redan har barn).
Jag och mina fyra syskon var i lördags uppe hos vår pappa för att umgås och lite försiktigt börja prata om vad som kommer att hända den dagen pappa checkar ut för gott så att säga, och det var en utmattande upplevelse och insåg att om vi kommer bli ovänner på riktigt, vi syskon, så är det när arvet ska fördelas mellan oss. Hur många känner vi inte där syskon blivit ovänner över en natt för pga pengar? Det blev några hårda ordväxlingar mellan oss syskon och där satt vår pappa och såg hur hans barn bråkade om det han och vår mamma har arbetat hårt för. Det kändes inte särskilt bra någonstans faktiskt. Vi är fem barn som är väldigt lika varandra men totalt olika i våra personligheter, vi har våra starka vackra sidor, och de sidor som är mindre beundransvärda.
Var helt slut när jag kom hem på kvällen och det snurrade en miljon tankar i huvudet och det var en befrielse att få krypa ner i sängen och bara somna.
Jag älskar mina syskon över allt annat, älskar när vi får tillfälle att träffas och skratta och ge varandra tjuvnyp och det vill jag aldrig ska förändras oavsett vad som händer men inser att det kan komma att bli svårt men jag håller tummarna!
Ha en fortsatt fin vecka så ses vi snart igen.
Kram!
Michaela